2019-12-19 / Andreas Johansson

Nya regler för gröna obligationer

Marknaden för gröna obligationer har vuxit kraftigt sedan starten för drygt tio år sedan och väntas fortsätta växa kraftigt i framtiden.

De gröna investeringsbehoven, till exempel i förnyelsebar energiproduktion eller gröna transporter, är enorma. Särskilt om Parisavtalets klimatmål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grad ska uppnås. 

Gröna obligationer ges ut av företag och offentliga institutioner – i Sverige är till exempel Kommuninvest en av de största emittenterna – för att finansiera projekt och tillgångar med miljömässig nytta. Även flera stater, bland annat Frankrike och Polen, har emitterat gröna obligationer. 

Med en grön obligation kommer krav på redovisning och rapportering. Enligt de principer som fastställs av finansbranschens samarbetsorgan ICMA ska det, fram tills att hela emissionslikviden har allokerats, årligen ges ut en rapport som beskriver de projekt som har finansierats och deras förväntande nytta. Väsentliga händelser ska därutöver rapporteras utan väsentliga dröjsmål.

Men vad kvalar då in som miljömässig nytta? Och vem avgör det? Det finns inga formella regler som avgör, utan det är upp till emittenten. ICMA:s principer rekommenderar att en tredje part låts bedöma och verifiera projektens grönhet, men det anges ingen officiell standard att bedöma projekten mot. Det finns dock flera organisationer och initiativ som arbetar med att kvalitetssäkra olika sorters gröna obligationer, till exempel Climate Bonds Initiative. 

Även EU arbetar med frågan. I det föreslagna ramverket för gröna obligationer ingår en så kallad taxonomi, en lista med godkända gröna ändamål, och obligatorisk extern verifiering. Taxonomin har dock visat sig vara en het politisk fråga. Efter att ha snubblat på målsnöret har förhandlare för rådet och parlamentet enats om ett förslag som nu inväntar formellt godkännande. 

Reglerna kommer att bli en ny standard, inte bara i EU utan sannolikt även i andra delar av världen. Stora kapitalförvaltare inom EU kommer till exempel att behöva rapportera hur stor andel av deras portföljer som följer den standarden. 

Taxonomin bygger på EU:s sex miljörelaterade mål. För de två klimatrelaterade väntas alla tekniska kriterier vara framtagna till slutet av 2020 för att kunna tas i bruk mot slutet av 2021. För de övriga fyra kategorierna ska kriterierna vara klara till slutet av 2021 för att kunna tas i bruk mot slutet av 2022.

Vad Solberg kan hjälpa till med inom gröna obligationer:

  • Upprättande av ramprogram för gröna obligationer där projekt och tillgångar kopplas till bolagets övriga hållbarhetsarbete
  • Årsrapporterna för gröna obligationer
Bloggen
close cross

Vill du bli kontaktad?

* Obligatoriska fält