Corporate reporting
Vi hjälper våra kunder med allt från analys till produktion, vägledning och rådgivning för att påbörja eller utveckla hållbarhetsrapporteringen.
Solberg har lång erfarenhet inom hållbarhetsrådgivning, textproduktion, projektledning och produktion av hållbarhetsrapporter. Vi kan också bistå med annan hållbarhetskommunikation riktad specifikt mot kapitalmarknadens aktörer, exempelvis i form av prospekt eller investerarrapporter för gröna obligationer.
Vi hjälper er med:
För nya rapportörer rekommenderar vi vårt koncept för strategiskt hållbarhetsarbete som grund.
Hur börjar vi berätta om vårt hållbarhetsarbete?
Berätta om bolagets hållbarhetsinitiativ internt och externt och var ödmjuk och transparent!
Berätta för intressenterna om era mål, hur det har gått hittills och dela med er av med- och motgångar. Målsättningen med hållbarhetskommunikationen bör vara att upprätthålla en god dialog med intressenterna – de kan hjälpa er att snappa upp trender och förväntningar.
ESG står för Environmental, Social och Governance, vilket på svenska omfattar frågor gällande miljö, socialt ansvar och affärsetik.
Begreppet ESG tar sitt ursprung i finansbranschen där det under de senaste åren har hjälpt finansmarknadsaktörer att mäta, utvärdera och ranka hur hållbara olika bolag är – i syfte att underlätta och möjliggöra hållbara investeringar.
Idag används ESG-begreppet flitigt inom flera olika branscher och bolag. Ett exempel på hur ESG tillämpas i lagstiftning och ramverk är EU-direktivet CSRD och dess ESRS-standarder som är uppbyggda utifrån en ESG-struktur.
Vilken nytta har vi av att rapportera hållbarhet?
Hållbarhetsrapporteringen kompletterar den traditionella finansiella rapporteringen genom att beskriva de affärsmässiga, sociala och miljömässiga sammanhang bolaget är verksamt i.
Hållbarhetsrapportering ger fördjupad information, såväl för interna som externa intressenter, om hur negativ och positiv påverkan respektive risker och möjligheter speglar bolagets värde. Hållbarhetsdata är också information som efterfrågas av investerare och därmed påverkar bolagets varumärke och värdering.
Hur påverkar EU-direktivet för hållbarhetsrapportering mitt bolag?
Under 2024 införlivas EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) i svensk lagstiftning och de första företagen kommer att behöva tillämpa de nya reglerna för räkenskapsåret 2025, med rapporter som publiceras 2026.
CSRD ställer krav på att företag ska rapportera om frågor som rör miljö, socialt ansvar och affärsetik. De nya reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare NFRD-reglerna och kräver att företag rapporterar enligt EFRS (Europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering.)
Det innebär bland annat krav på dubbel väsentlighetsanalys, det vill säga att bolagets rapportering ska spegla hur dess verksamhet påverkar samhället och miljön, men också hur dessa faktorer påverkar bolagets finansiella ställning.
Hur identifierar vi våra väsentliga ämnen?
I ESRS-ramverket finns krav på dubbel väsentlighetsanalys, där man kartlägger sin ut- och ingående påverkan för samtliga aktiviteter och affärsrelationer, det vill säga vilken påverkan bolaget har på sin omgivning respektive vilken påverkan som omgivningen har på bolaget. Analysen görs utifrån ett socialt, miljömässigt och finansiellt perspektiv.
Väsentlighet ur ett utgående påverkansperspektiv förklaras som en frågas faktiska eller potentiella, positiva eller negativa påverkan på människor eller miljö på kort, medellång eller lång sikt. Finansiell väsentlighet (ingående påverkan) bedöms utifrån en hållbarhetsaspekts faktiska eller potentiella risk eller möjlighet att utlösa betydande finansiella effekter för företaget på kort, medellång eller lång sikt.
