CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering och ersatte 2024 det tidigare direktivet NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Målet var att höja kvaliteten på hållbarhetsinformation och CSRD ställer därför krav på hög kvalitet, jämförbarhet och transparens.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ställer krav på en detaljerad rapportering och syftar till att göra hållbarhetsrapporteringen likvärdig med den finansiella rapporteringen. Det görs genom ramverket ESRS (European Sustainability Reporting Standards).
Initialt var planen att krav på hållbarhetsrapportering skulle införas för ett stort antal bolag, men genom ett antaget ändringsdirektiv från EU har gränsvärdena för vilka som omfattas höjts kraftigt. Framöver ska enbart stora bolag med fler än 1 000 anställda och mer än 4,9 miljarder kronor i nettoomsättning omfattas av krav på hållbarhetsrapportering.
Dessutom införs förenklingar i ESRS-standarderna, med betydligt färre datapunkter att rapportera på.
Vi på Solberg kan hjälpa er att skapa förståelse för hur krav på hållbarhetsrapportering påverkar ert bolag, bland annat genom att beskriva vad som måste finnas på plats i enlighet med ESRS för att ni ska säkerställa lagefterlevnad, men även hur ni ska nå maximal affärsnytta med kommunikationen. Vi kan genomföra gapanalys, assistera med att definiera och illustrera er värdekedja samt bidra med rådgivning inför och produktion av er års- och hållbarhetsredovisning.
Vanliga frågor
ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är en uppsättning nya standarder för hållbarhetsrapportering som tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). Standarderna ställer upp krav för hur man ska hållbarhetsrapportera i enlighet med CSRD. De beskriver vad som ska rapporteras, hur informationen ska tas fram och hur den ska publiceras. Ramverket med ESRS standards håller för närvarande på att uppdateras, för att förenkla och förtydliga kraven på bolagens rapportering.
Vilka förändringar innebär CSRD för hållbarhetsrapportering?
För många bolag innebar CSRD en hel del förändringar. De största förändringarna med CSRD jämfört med NFRD är:
Rapportering enligt ESRS-standarderna
Krav på dubbel väsentlighetanalys
Styrelsen har ett ökat ansvar
Rapporten måste vara en del av förvaltningsberättelsen, ej en separat rapport
Krav på granskning av tredje part
Ursprungligen omfattades stora, medelstora och små bolag som är noterade på EU-reglerade marknader, samt en del stora bolag som inte är noterade på EU-reglerad marknad.
Under 2025 beslutade EU om att godkänna det så kallade Omnibusförslaget, där kraven på rapportering för medelstora och små bolag skjuts på framtiden. I dagsläget omfattas stora, noterade bolag med fler än 500 anställda av rapporteringskraven, och dessa bolag har alltså varit tvungna att rapportera enligt ESRS för räkenskapsåret 2025.
Omnibusförslaget ska nu införlivas i svensk lag, och innebär att kraven på hållbarhetsrapportering ska omfatta:
företag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har haft dels i medeltal mer än 1 000 anställda, dels en redovisad nettoomsättning på mer än 4,9 miljarder kronor,
moderföretag i koncerner som på motsvarande sätt överskrider de angivna nivåerna för antal anställda och nettoomsättning.
Initialt var planen att CSRD skulle börja gälla stegvis från och med räkenskapsåret 2024 för de medlemsländer som antagit direktivet i sin lagstiftning. I svensk lagstiftning gällde att stora företag/koncerner av allmänt intresse med över 500 anställda skulle börja rapportera enligt CSRD för det räkenskapsår som inleddes efter den 1 juli 2024.
Efter att EU fattat beslut om att godkänna det så kallade Omnibusförslaget är det dock enbart företag som uppfyller de nya gränsvärdena som omfattas av krav på rapportering. Införandet av krav på övriga bolag har avskaffats.
Enligt det förslag till lagändringar som nu är under behandling föreslås ändringarna gälla från 1 januari 2027. För de bolag som redan börjat rapportera enligt CSRD föreslås tillämpning för räkenskapsår som inleds 1 januari 2026 eller senare.
En dubbel väsentlighetsanalys innebär att bolaget kartlägger sin ut- och ingående påverkan för samtliga aktiviteter och affärsrelationer, det vill säga vilken påverkan bolaget har på sin omgivning respektive vilken påverkan som omgivningen har på bolaget. Analysen görs utifrån ett socialt, miljömässigt och finansiellt perspektiv.
Väsentlighet ur ett utgående påverkansperspektiv förklaras som faktisk eller potentiell, positiv eller negativ påverkan på människor och miljön på kort, medellång eller lång sikt. Finansiell väsentlighet (ingående påverkan) bedöms utifrån en hållbarhetsaspekts faktiska eller potentiella risk eller möjlighet att utlösa betydande finansiella effekter för företaget på kort, medellång eller lång sikt.
Jag vill bli kontaktad
Våra tjänster inom Sustainability Communications
Kontakta oss om du vill veta mer!
