CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering och ersätter NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Målet är att höja kvaliteten på hållbarhetsinformation och CSRD ställer därför krav på hög kvalitet, jämförbarhet och transparens. Direktivet införlivas etappvis och inkluderar fler bolag under obligatorisk hållbarhetsrapportering.
Beredd på kommande lagkrav för hållbarhetsrapporteringen?
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ställer krav på en mer detaljerad rapportering och syftar till att göra hållbarhetsrapporteringen likvärdig med den finansiella rapporteringen. Det görs genom det nya ramverket ESRS (European Sustainability Reporting Standards).
Vi på Solberg kan hjälpa er att skapa förståelse för hur CSRD påverkar ert bolag, bland annat genom att beskriva vad som måste finnas på plats i enlighet med ESRS för att ni ska säkerställa lagefterlevnad, men även hur ni ska nå maximal affärsnytta med kommunikationen. Vi kan guida er genom den dubbla väsentlighetsanalysen, genomföra gapanalys, assistera med att definiera och illustrera er värdekedja samt bidra med rådgivning inför och produktion av er års- och hållbarhetsredovisning.
Utbildning för ledningsgrupp och styrelse
Solberg erbjuder CSRD-utbildningar specifikt framtagna för ledningsgrupper och styrelser. Med utgångspunkt i CSRD och ESRS-standarderna ges deltagarna god förståelse för lagkravets innebörd och hur det kommer att påverka bolaget. Utbildningarna skräddarsys utifrån behov.
Fördjupande utbildning hållbarhetsrapportering
Har ni andra behov av utbildning inom hållbarhet? Hör av er så kan vi tillsammans skräddarsy ett upplägg som passar just er organisation.
Vanliga frågor
ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är en uppsättning nya standarder för hållbarhetsrapportering som tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). Standarderna ställer upp krav för hur man ska hållbarhetsrapportera i enlighet med CSRD. De beskriver vad som ska rapporteras, hur informationen ska tas fram och hur den ska publiceras. Ramverket med ESRS standards utgörs än så länge av två kategorier: övergripande standarder och ämnesspecifika standarder. På sikt kommer dessa att kompletteras med sektorsspecifika standarder.
Vilka förändringar innebär CSRD för hållbarhetsrapportering?
För många bolag kommer CSRD innebära en hel del förändringar. De största förändringarna med CSRD jämfört med NFRD är:
- Rapportering enligt ESRS-standarderna
- Krav på dubbel väsentlighetanalys
- Styrelsen får ett ökat ansvar
- Rapporten måste vara en del av förvaltningsberättelsen, ej en separat rapport
- Krav på granskning av tredje part.
- Rapporten ska redovisas i en kommande europeisk databas i digitalt format (XHTML).
Det nya direktivet kommer att omfatta stora, medelstora och små bolag som är noterade på EU-reglerade marknader. En del stora bolag som inte är noterade på EU-reglerad marknad omfattas idag inte av NFRD men kommer att omfattas av CSRD. Företag med säte utanför EU och med en nettoomsättning om minst 150 miljoner euro inom EU kommer att beröras om de har filial eller dotterbolag inom EU, liksom vissa försäkringsbolag och andra bolag.
Bolag och koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor under de två senaste räkenskapsåren definieras som ett stort bolag enligt lagrådsremiss från regeringen i februari 2024:
Stora bolag: Medelantalet anställda under det senaste verksamhetsåret har uppgått till mer än 250, balansomslutningen har uppgått till mer än 280 miljoner svenska kronor, nettoomsättningen har uppgått till mer än 550 miljoner svenska kronor.
CSRD börjar gälla stegvis från och med räkenskapsåret 2024 för de medlemsländer som antagit direktivet i sin lagstiftning. I Sverige gäller följande tidplan för implementering:
1 juli 2024 (rapportering för räkenskapsåret 2024/2025 eller 2025) – företag som redan omfattas av NFRD utifrån EU-definitionen, stora företag/koncerner av allmän intresse med över 500 anställda.
1 januari 2025 (rapportering för räkenskapsåret 2025) – stora företag som inte redan omfattas av NFRD, det vill säga stora företag och koncerner som uppfyller fler än ett av kriterierna för definitionen av stora bolag.
1 januari 2026 (rapportering för räkenskapsåret 2026) – noterade små och medelstora företag på EU-reglerad marknad. För dessa bolag finns även en möjlighet till att skjuta på rapporteringen två år, fram till rapportering för räkenskapsåret 2028.
1 januari 2028 (rapporten för räkenskapsåret 2028) för bolag utanför EU med filialer/dotterbolag av viss storlek.
En dubbel väsentlighetsanalys innebär att bolaget kartlägger sin ut- och ingående påverkan för samtliga aktiviteter och affärsrelationer, det vill säga vilken påverkan bolaget har på sin omgivning respektive vilken påverkan som omgivningen har på bolaget. Analysen görs utifrån ett socialt, miljömässigt och finansiellt perspektiv.
Väsentlighet ur ett utgående påverkansperspektiv förklaras som faktisk eller potentiell, positiv eller negativ påverkan på människor och miljön på kort, medellång eller lång sikt. Finansiell väsentlighet (ingående påverkan) bedöms utifrån en hållbarhetsaspekts faktiska eller potentiella risk eller möjlighet att utlösa betydande finansiella effekter för företaget på kort, medellång eller lång sikt.
Våra tjänster inom Sustainability Communications
Kontakta oss om du vill veta mer!
